Peersson

Idag är det 9år sedan Farfar fick somna in, efter en ganska rask sjukdomsperiod.
Jag minns allt som det vore i går, jag kom ut från skolan i stensele.
Jag skulle följa med en kompis hem, när jag såg pappas bil stå där ute så anade jag att något var fel.
mycket riktigt han hade kommit för att ge mig beskedet. Det var en av de jobbigaste dagarna i mitt liv.
Så mycket minnen, så mycket kärlek man hade hunnit bygga upp. Det här förstörde hela julstämningen.
ingen ville längre fira jul. Och den känslan sitter så gott som kvar i en.
Man har så klart blivit bättre på att dölja det. men hela julen är ett enda stort minne av alla tråkigheter som vi vart med om.

Idag ska jag gå på graven, jag brukar vilja gå själv så man får tänka och fundera.
Men idag ska systra med. Hon är den bästa som finns, men hon kan inte dela det här med mig.
hon var inte född. hon har inte samma minnesbild av det här förloppet. tyvärr.
hade önskat att hon fått träffa och lära känna farfar för han var minsan en underbar person.

Nu ska jag krypa ner i sängen hos älsklingen och prata av mig lite.
Ska berätta hur mycket tokigheter vi (jag & farfar) har gjort.