Nu får det vara nog...

Jag kan inte minnas när jag vaknade en morgon och kände mig utvilad, jag kan inte minnas en natt när jag inte vaknat och inte kunnat somna om....  Min högsta önskan just nu är att få sova en hel natt och att få vakna upp och känna mig utvilad...

Hela helgen kommer sömnen att bli rubbad eftersom att jag jobbar, men sånt är livet, bara att bita ihop. Försöka stoppa undan tankarna i någon vrå för att försöka glömma för en stund, samtidigt som jag inte vill glömma. Jag vill nog mest bara att min kropp skall inse vad som egentligen har hänt.


Nej, dags att vika tvätten, diska undan och sedan blir det duschen och sängen för att jag ska orka upp på jobbet i morgon...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0