Peersson

Ja, domen kom som ett slag i magen. Även fast jag hade ställt in mig på detta så blev jag besviken. Men vem blir inte det när man själv vet att man berättat sanningen och ingen tror på en. Dagen har bestått av tårar, skrik, fula ord och ännu mera tårar. Men det är en dag som denna jag har en ordentlig anledning att säga alla dessa fula ord, det är en dag som denna jag har rätt att gråta utan att skämmas. Jag har gjort allt jag kan mer kan jag inte göra, jo jag kan hoppas att det inte dröjer allt för länge till nästa gång och då får vi hoppas att det går bätte än denna gången(hade inte själv tänkt vara med den gången men jag gissar på att det kommer hända liknande saker igen, fördommar jag vet... men efter allt jag gått igenom och med ett sådant tragiskt slut så anser jag att jag får ha lite försommar ).

Men jag har fortfarande samma historia, jag står för vad jag sagt, och som sagt så har jag gjort vad jag kunnat. Men jag lovar er att det svider i hjärtat så fort jag tänker på att jag måste åka till storuman över jul. Hade det inte varit för min familj så tror jag bestämt att jag klippt banden med storuman en gång för alla. Jag orkar inte med frågor, jag orkar inte med att möta människor jag inte alls vill möta, jag vill inte att folk ska prata..

Nej, nu måste jag försöka blunda utan att klumpen i magen växer. Måste vara pigg i morgon då det förhoppningsvis blir en prommenad med sävarvännen, då kan jag få prata ut om detta och då även säga sådant som låter dumt utan att hon missförstår ja jag skulle kunna säga att jag kan säga sånt som jag inte kan skriva här innan någon påpekar att det är fel.